Jag vet att jag är otroligt kräsen
när det kommer till karar.
(t.ex. ett fult födelsemärke kan få mig att
bryta kontakten)
Men när min pappa till och med
har förlorat hoppet så är det illa.
Igår när vi bytte däcken sade han:
"Det är bra att du är med så du lär dig,
när du inte kommer ha nån boyfriend som hjälper dig!"
I det ögonblicket såg jag min framtid framför mig;
Jag, en flaska Gancia asti i handen, på Silja Line,
på singel kryssning. Framtiden ser ljus ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar